”Tvingade och höll. Det var bara att svälja. Med tvång fick personen äta upp sin egen spya från govet.”

”Han slog en så han blev döv. Med knytnäven slog den jävla stora gubben på örat. Och en slog han så revbenen for in i lungorna.”

”Först mätte de på längden, det var som ett skjutmått, ett instrument som påminde om de som användes i timmerskogen när man taxerade träd. Gröncirkel kallas det på svenska och sen sattes den på plats och skruvades fast framför örat.  -Den här pojken har ljust hår och blåa ögon. Den andra skrev upp. Först frågade de efter namn givetvis.”

”En människa kan inte bära hat/vrede/ilska ända till graven. Människan måste ge upp. Människan måste lite…blidkas.”

Informanterna är man född 1935, man född 1945 och man född 1934. Vittnesmålen är hämtade från rapporten 

”Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet av: Curt Persson.

Ljudmixen av ovan röster fanns med i Tornedalsteaterns föreställning ”SEKAROTU-BLANDRAS”  av Regina Veräjä.